Syster.

 
Syrran var så fin i håret för någon dag sedan att jag var tvungen att föreviga det mot min fotovägg. Förresten har det liksom börjat sjunka in att hon blivit så satans stor på senaste tiden?!
 
Sedan sist har jag varvat långa jobbtimmar (klar med jordgubbar för i år och förhoppningsvis forever nu) med ytterst tappra försök till att hosta upp mina egna lugnor. Jag har drabbats av den ökända Rhodoshostan som inte verkar vilja ge sig i första taget. Sedan har jag hunnit gå hela två dagar av mitt tredje och sista år på gymnasiet. Det är med mycket blandade känslor kan meddelas. Vi kommer nog att återkomma till det en hel del under det här året. Men allt är bara så himla nytt nu. Ingen handboll att falla tillbaka på och en oskriven framtid som närmar sig med stormsteg. Ni kan ju förstå att den annars så tankspridda Jonna nu verkligen har fått något att bita i. 
  
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0