Jag har blivit flickfadder

 
Jag har blivit flickfadder! Skänker numera 100 kr i månaden till Plan Sverige för att förhindra bland annat könsstympning och barnäktenskap. Det är en av världens största och äldsta barnrättsorganisationer och är både religiöst och politiskt obunden.   
 
Kan lätt skippa ett biobesök eller en fika i månaden för detta. Lätt.  
 
 
 

Hej, Isabella Löwengrip!

Vi är två tjejer på 18 år som hör till den generation som följt dig och din blogg från start. Vi anser att det du gör är anmärkningsvärt. Du har tagit dig oerhört långt och är en förebild för många unga kvinnor. Ett praktexemplar på att det lönar sig om man jobbar hårt. Du har arbetat dig till en stor skara makt för att vara en så pass ung människa. Vi beundrar dig för det.

 

Men igår missbrukade du dock den makten.

 

När du var 17 år blev du under en resa till Italien utsatt för ett sexuellt övergrepp då en man stoppade upp sina fingrar i ditt underliv så hårt att det började blöda på en nattklubb. Under natten mådde du så illa att du kräktes och avbröt resan dagen därpå för att åka hem till Sverige. Du försökte polisanmäla men det gick inte utan vittne, eller hur?

 

Näthat har varit en del av din vardag sedan du var 16 år gammal. Vanligtvis är det män som säger att de ska våldta och mörda dig. Som säger sig vilja steka dina bröst i smör. Postar brev direkt i ditt brevinkast som innehåller avföring och sperma. Du har gjort 11 polisanmälningar, inget har någonsin gått vidare, visst stämmer det?

 

Låter detta bekant, Isabella? Det är dina egna ord. Från det här inlägget: http://blondinbella.se/2013/02/min-story-nathatet/

 

I Egoboost i maj 2012 startar du kampanjen Size Me. Du säger att du och redaktionen är trötta på sjuka ideal och vill visa på mångfalden av kvinnokroppen. Egoboost har också från början varit mycket tydliga med att neka retusch av magasinets bilder. Du har också nämnt att du under dina tidiga tonår led av matångest och har därefter argumenterat för att man som kvinna får äta precis vad man vill utan att behöva känna någon typ av ångest överhuvudtaget. Detta var och är verkligen fantastiskt, Isabella.  

 

Igår skrev du detta på din blogg:

 

”Jag är inte feminist, utan tycker att feminister är ett gäng kränkta vita medelklass-kvinnor sittandes med rödvin runt ett bord och hittar på frågor att strida för. ”Hörni vad sägs om fler kvinnor i styrelser? ”Inte för att jag känner så många som vill sitta i en styrelse men ändå”. ”Hörni, det där med att få vara toppless inne på badhus, är inte det en kul grej att strida om? Vad säger ni har ni tid nästa vecka? (klunk)” ”Absolut, inte för att jag vill vara topless men det är nog bra ändå”.”

 

Vi vill nu klargöra en sak.

 

En feminist arbetar, argumenterar och kämpar ständigt för att kvinnor ska få samma rättigheter som män i arbetslivet och på samma villkor kunna ta sig fram på arbetsmarknaden. En feminist arbetar, argumenterar och kämpar ständigt för att kvinnor ska slippa utsättas för sexuella övergrepp. Även för att kunna anmäla och för att inte få dessa anmälningar bortslagna på grund av bristande bevis. En feminist arbetar, argumenterar och kämpar ständigt för att det grovt sexistiska näthatet mot kvinnor ska minska. En feminist arbetar, argumenterar och kämpar ständigt för att belysa samt hylla kvinnokroppens mångfald samt för att minska riskerna för ätstörningar och hälsoproblem bland unga tjejer.

 

 

Genom ditt utlåtande under gårdagen, genom de små ord som når ut till tusentals människor, har du inte bara tydligt visat att du inte är insatt i ämnet överhuvudtaget utan också kränkt dessa kvinnor och mäns dagliga arbete, argumenterande och kamp. För det finns människor, Isabella, som varje dag arbetar för att tjejer och kvinnor inte ska behöva utstå de saker som du har fått utstå. Och vet du vad? Dessa människor kallar sig feminister.

 

Vi har som sagt följt dig i några år. Vi vet dina ståndpunkter och dina värderingar. Vi begär inte att du hädanefter ska kalla dig feminist. Men vi ber dig att hädanefter undvika att uttala dig om detta då det står klart att du inte vet vad du pratar om. Dessutom är det mycket tydligt att du sympatiserar med feminismen på flera punkter.

 

Du är en av Sveriges största bloggare och det sitter många unga kvinnor på andra sidan datorskärmen och läser din blogg. Vi behöver feminism för att dessa unga kvinnor inte ska behöva vara rädda för att gå hem ensamma om kvällarna, för att dom ska kunna bära vilka kläder när och hur dom vill och framförallt för att dessa kvinnor ska kunna växa upp i ett samhälle utan ett patriarkat som annars kommer att bidra till dessa unga kvinnors psykiska och fysiska ohälsa. Du har själv kritiserat detta patriarkat, förmodligen omedvetet, samt fått utstå en del av de konsekvenser som denna samhällsstruktur leder till.

 

Vi tycker det är dags att du inser det nu.

 

Isabella, (eller ska vi kanske kalla dig Blondinbella efter ditt första bolag?) dina företag har du kunnat starta och driva tack vare feminismen. Du har kunnat engagera dig i det som intresserar dig tack vare feminismen. Om det inte vore för feminismen så hade inte kvinnan haft någon talan i detta samhälle. Ingen kvinnoröst skulle nämligen få bli hörd. Det fanns en tid då Sverige såg ut så. Men inte längre. För det har blivit bättre. Tack vare feminismen.

 

Vi vill avsluta genom att be dig att öppna ögonen. Öppna ögonen för din rätt att kunna leva det liv du lever. Din rätt till att få driva din blogg. Din rätt till att få kontrollera din egen ekonomi. Din rätt till att få säga till din man vad du tycker och tänker. Din rätt till att få ha åsikter. Till att inte behöva hålla käften.

 


För är det verkligen det du vill, Isabella?

Hålla Käften?

 

 

Med vänliga hälsningar,

 

Jonna Fyhr och Johanna Nordström 

 

 


Det är dags för en förändring.

Hallihallå och glad onsdag på er. Jag sitter hemma och har skrivardag men det hör egentligen inte hit för nu skulle jag vilja att ni ägnade några minuter åt en sak som jag kom över igår. 
 
Först vill jag att ni läser DET HÄR.
 
och när ni har gjort det
 
Så vill jag att ni ser DEN HÄR.
 
Det är dags för en förändring nu.
 
Puss puss
 
 

Brunch och kyrkoval.

 
Söndagen kickades igång med den största och bästa hemmagjorda brunch jag någonsin varit med om.
 
Fortsätter med serie-syster-soff-häng, ett stycke handbollsmatch och EN SVÄNG TILL KYRKOVALET FÖR ATT SE TILL SÅ ATT SVERIGEDEMOKRATERNA INTE FÅR MER ONÖDIGT INFLYTANDE I DET SVENSKA SAMHÄLLET. Ni behöver vara 16 år fyllda, ha legitimation och vara medlemmar i Svenska kyrkan (vilket de flesta omedvetet är) för att kunna vara med och påverka. Detta är skitviktigt alltså. Kyrkan ska vara en plats för alla, oavsett om man är kvinna, invandrare, flykting, eller homo. Tycker även att ni kan ägna 8.15 minuter av ert liv till DETTA och hurmångaminuterdetnutarförer att läsa DETTA.
 
Bring 'em down. 
 

Känn ingen sorg.

 
Det här är en sådan film som jag kommer köpa på DVD. Och när den går som fredagsbio på TV4 om sisådär 20 år ska jag tala om den så som min mamma talar om Dirty Dancing. 
 
 

Det finns de som dör utan glöd.

 
Kanske är det så att jag ska få smaka på vad livet har att erbjuda i små portioner för att sedan få bilda mig en egen, en större, uppfattning. Kanske är det så att sådana som jag inte är menade för verkligheten och dess fulhet. Det finns de som dör utan glöd. De som aldrig får. 
 

RSS 2.0