Huvudsnurr 01.00 en fredagsnatt.
Och så inser man att ännu en bit har fallit på plats.
Jag hade inte tänkt på det innan. Det bara flög ur mig.
Allt det jag aldrig var är borta nu.
Allt det jag en gång var finns inte heller kvar.
Man inte kan vara den som alla andra vill att man ska vara.
Men inte heller tvärtemot bara för att.
Jag är alltihop, ingenting, både och.
Att säga att jag inte kan göra annat än att vara jag är fel.
För jag vet inte vem jaget i den meningen är.
Men ännu en bit har fallit på plats nu.
Den biten var viktig.
Kommentarer
Trackback
