London | Dag 4

Sista dagen i London var kommen. Vi började med att inviga min nyinförskaffade lilla sak. Vi döpte den till Little Ben. 
 
Och besvikna blev vi inte.
 
Sedan hittade vi ett fabulöst litet häng där det serverades en fantastiskt frukostbuffé. Bonne Bouche hette det. Tips!
 
Frukt, yoghurt, nötter, äggröra, toast, kaffe i hundra olika former, juice, etc.
 
Vi var något förargade över att vi hittade detta sista dagen.
 
Emma ville ha scones. På menyn stod det "Scone". Singular. Så hon köpte två. Sen visade det sig att en scone var lika stor som hennes ansikte. Men den andra gav hon till en frusen uteliggare lite senare! 
 
Vi hade bestämt oss för att turista. 
 
Mina älsklingar.
 
Vi började med Big Ben. 
 
 
 
Instagram såklart. 
 
Bland alla småpussande kärlekspar kände vi att: nä. fuck off. 
 
 
Så vi gjorde på ett annat sätt.
 
Mickeydarling. 
 
Sen King's Cross!!!!!
 
Det fanns en liten affär i ett litet hörn. Vi dog. Egentligen planerade vi ju att åka till Harry Potter World men fick inte tag i några biljetter. Därför var ju detta en liten kompromiss. 
 
 
 
Mot kvällen funderade vi på att antingen pubhänga eller gå på bio. Men jag fick panikont i magen och var tvungen att gå hem och lägga mig i fosterställning. Men efter lite vatten och lite ätbart blev det bättre. Här kramas jag med Emma. 
 
Sen gick vi ned till restaurangen vi åt på första kvällen. Här kramas jag med Michis.  
 
Michis hade köpt ett nytt mobilskal och var happi.
 
Och Johanna och Emma kollade Wi-Fi vilket var det absolut viktigaste i valet av matställe. 
 
Sen gick vi till rummet och packade ihop våra saker. Vi skulle upp mitt i natten för att ta oss mot flygplatsen och sedan ta oss tillbaka till Sverige. Det var bittert. Jävligt bittert.
 
Men i oktober ser det ju ut som att vi ses igen, lilla London. 
 
 
 

London | Dag 3

Dag tre och vi gick upp tidigt och köpte frukost på vägen. Det var off to Camden igen.
 
Michis skulle nämligen tatuera sig!!!
 
Hon släppte bomben strax innan vi skulle åka. Stället hade hon kollat upp. Dock så var detta ett svinnervigt moment för samtliga ändå. Speciellt Mickey då. 
 
Det var Halloween så personalen var utklädd till spöken och zombies och diverse annat vilket kändes... annorlunda. En är ju van vid stiffa svenskar. 
 
Det var bara en person som fick följa med upp till själva studion. Eftersom jag hade kamera var det jag som fick den stora äran. 
 
Så skulle det se ut. 
 
Sen sattes det igång. Jag fick hålla handen och försöka distrahera. När samtalsämnena tog slut och Michis höll på att dö paniktittade jag mig runt i rummet och fick syn på en Jesus-staty och utbrsiter TA DET BARA LUGNT MICHIS THE LORD IS WITH YOU. 
 
När det var klart och adrenalinet lagt sig fortsatte shoppingen. Tänker icke nämna hur många slantar som rann iväg under denna resa... Här är vi inne på en av alla 7358956 Urban Outfitters. Man kunde rita på väggen. Vilket vi såklart gjorde. 
 
Jag hittade en fotobok. Photos that changed the world. Ångrar än idag att jag inte köpte den. 
 
Sen hade vi bokat bord på asball restaurang. Detta är nog för övrigt bland de bästa bilder jag tagit tror jag.
 
Som sagt: asball. Och svindyr.  
 
Vi blev inskyfflade i ett übermysigt litet bås.
 
Stället var turkiskt och superhypat. Det var en riktig upplevelse att äta där. 
 
Inte minst på grund av inredningen. När vi skulle besöka toaletterna upptäckte vi väggar klädda av något så att säga erotiska målningar. Sexställning på sexställning på sexställning. Ganska... speciellt.  
 
Maten var dock svingod! Jag tog spenatcrêpes som smakade okej. De andras var däremot heaven. Introducerades även för creme brülee efteråt och herreminjävlagud vad det tillfredsställde smaklökarna.  
 
Jag och Emma. Mätta och glada. 
 
Sen skulle vi till Lyceum Theatre för att se Lejonkungen i musikalform. SOM vi hade längtat efter detta.  
 
Det rådde tyvärr fotoförbud under själva föreställningen som för övrigt var bland det absolut goosebump-framkallande jag någonsin varit med om. 
 
Så för att visa min tillgivna respekt gentemot teatern och produktionen tog jag bara en bild. En vill ju vara en god och lydsam människa :)<3 Emma bröt ihop efter tio minuter och när föreställningen var slut grät hon så mycket att damen i stolen bredvid frågade om hon inte ville ha en näsduk. Rekomenderar er VERKLIGEN att se denna musikal. Jesuschrist vad bra det var.
 
 
 
 

London | Dag 2

Dag två och vi vaknade upp efter en ISKALL natt på hotellrummet.
 
Gick till cafét bredvid som serverade klassisk engelsk frukost vilket inte var en hit.
 
Emma var fashion som vanligt.
 
Sen letade vi rätt på tunnelbanan.
 
Samt vilken linje vi skulle ta.
 
Det var nämligen dags för Camden!
 
Se mer här om varför Camden är så bra. Massa massa massa bra affärer.
 
 
 
Vi shoppade, shoppade, shoppade, shoppade. 
 
Efter tag skulle det ätas och vi hamnade återigen på en pub (vad annars när man är i London) och drack svensk cider.
 
Dock inte Johanna som inte hade fyllt 18 än. Så här glad var hon för det.
 
ÄLSKAR denna på Emma. Michis som tagit den. 
 
Det här ska vi inte tala om. 
 
Vi hade nästan bara nyinförskaffade kläder på oss. Här hade jag ny kappa från Forever 21 och WonderWomen-magtröja från Primark.
 
Glad Jojjsen på tuben. 
 
SEN HÄNDE DETTA.
 
Vi fick ett extrem-yolo-infall och bestämde oss för att åka cykeltaxi hem till hotellet. Alltså en SÅDAN HÄR.
 
Jag och Johanna trängde ihop oss i en och Emma och Michis i en annan. 10 pund kostade det och de var de mest värda pengarna under hela vistelsen. Så. Jävla. Roligt.
 
Vi skrattade så vi grät längs hela Oxford Street. Chauffören KÖRDE OM dubbeldäckare. Stackarn var helt slut när vi kom fram och cyklade sista biten på lättaste växeln. Trampade som en idiot i snigelfart. Ni kan ju tänka er fröken Nordström i det läget...
 
När vi kom hem börjades det shottas vodka med citron och salt. Vi skulle nämligen ut! Lite oroade över att Johanna som nämnt inte var fylld myndig men efter ett tag (läs:tre shots var) så kände vi att ÄSCH VAFAN TA MICHIS LEG SÅ KAN HON TA SITT PASS. Kändes jättebra och tryggt och rätt. Speciellt eftersom Michis leg var från 2009 (då hon hade långt mörkt hår) och Johanna har axellångt blont hår. Klart det går liksom.
 
När vi kom till Soho träffade vi en dude som kallade sig själv Lucky. Han drog med oss till "sitt ställe" som skulle vara bra. VI blev uppskrivna på hans guestlist och trots att vi inte hade uklädnader (halloween är megastort i over there) och trots att två av oss hade EXAKT samma ID-information... så kom vi in.
 
Dock så var stället lite sådär. Smockfullt med människor som hängde vid sina VIP-bord (vi hängde vid Luckys där det bjöds på free drinks och fri påfyllning hela natten och det var i och för sig najs) och två feta dansgolv men 70% av folket var svenskar och det var inte riktigt det vi var ute efter. Dock så spelades Lykke Li och annat bra som man aldrig skulle få höra ute i Sveariket.
 
Trötta, slitna och fulla tog vi en dubbeldäckare hem och sen var dag två över i London.
 
 
 
  

London | Dag 1

För typ en och en halv månad sedan åkte ju jag, Johanna, Michis och Emma till London. Flyget gick aptidigt från Arlanda så vi fick åka buss hela natten. När vi var framme köpte vi med oss Starbucks (överhypat) och hämtade ut biljetter/hittade gaten/etc. Vi fick utspridda platser på flyget och jag hamnade mellan två äldre män i kostym. Somnade med huvudet lutat mot stolen framför och dreglade i mitt knä. Hamnar lätt på min Top10SexyMoments-lista. .
 
Vi tog expresståget till Heathrow. ÄLSKADE arkitekturen. 
 
Därifrån tog vi en taxi till vårt hotell. Trötta och slitna som satan. Vi fick slå oss ned i deras luggage room/dinner room tills rummet var klart. Där och då bestämde vi oss för att avboka frukosten. Smulor och kvarlämnad disk överallt. En liten kyl med plastig köpeost och skruttiga grönsaker. När vi kom upp till vår korridor möttes vi av ett två meter stort hål i väggen. Vi ska bara sova här, vi ska bara sova här...  
 
När vi lämnat av oss väskorna och fixat till det som fixas kunde begav vi oss till Oxford Street för att börja bränna sedlar. Här är jag, något exalterad, inne på Topshop. (Notera antalet galgar.)
 
Michis var också happi.
 
Efter ett tag blev vi hungriga.
 
Så vi hamnade på en klassisk idyllisk liten pub på någon bakgata som hette Three Tuns. Så himla mysig och så himla bra personal.
 
Fina visdomsord över Johannas huvud.
 
Var lite orolig över att typ behöva äta endast pommes frites vart vi än gick på grund av begränsat utbud av veggiekost men det var faktiskt mycket mycket mycket bättre än i Sverige. Här tog jag till exempel vegetariska fish n' chips i form av friterad haloumi. Heaven var det.  
 
I och med att vi inte sovit på nästan 24 h här satt vi mest tysta och lyssnade på alla samtal runt omkring som skedde på bred brittisk accent. Ville verkligen bara krama om allihop
 
Sen fortsatte detta. Vi begav oss till Primark, armbågade oss runt och tog oss ut levande. Under denna timme ringde vi varandra flest gånger på hela resan eftersom vi tappade bort varandra hela tiden. 
 
Det var som att någon tryckt på SHOPPING MODE ON för vi begav oss inte mot hotellet förens kvällstid. Då gick vi till en restaurang på samma gata, åt middag, kollade WI-FI (<33333) och flabbade sönder på grund av övertrötta. När vi skulle bädda upp våra sängar senare på kvällen upptäckte vi blodfläckar på två av fyra lakan samt blodstänk i duschen. :)
 
 
 

London | Instagram











Puss från London. Nu åker vi hem.



Londonpeppen.

 
Londonpeppen. Som vi har längtat. Väskan börjar fyllas, pengarna är växlade, resedagboken är framtagen och imorgon kan vi säga inatt åker vi. Jag har skrivit ut de första styckena ur min roman som ska läsas upp för första gången i staden där den utspelas. Är man nervös eller.  
 
 

"Jonna, det här ska inte bli en festresa."

 
 
Lite suddigt och så men det var typ så det var. Fett kul hade vi.
 
 

Nu du, Rhodos.

 
Imorgon beger jag mig till Arlanda och sedan vidare till Rhodos. Min första utomlandsresa på egen hand. Är så satans nervös. Bygger upp värsta möjliga scenarion i mitt huvud som till exempel att Taken blir verklighet och jag eller Johanna glider in i prostitutionsbranchen, att vi ska bli rånade av taxichauffören, att jag ska tappa bort mitt pass (om vi ska prata rimlighet så ligger detta högst på listan) eller att en fågelfan flyger in i propellern på flyget och vi störtar ned i havet.
 
MEN nu har jag sagt åt mig själv att NÄE JONNA NU FÅR DET VARA BRA.
 
Så istället väljer jag att tänka på långa soltimmar vid poolen med ett utav Dan Browns mästerverk i handen eller min nya resedagbok, på färgglada drinkar om kvällarna, på att hyra cyklar och upptäcka Rhodos på riktigt, på att få göra mig fin och bära de där klänningarna som jag bara kan bära cirkus två gånger om året, på brännan som kommer sitta som en smäck så här i slutet av sommaren (förlåt för att jag nämner det) och på att jag ska få äta hotellfrukost i tio dagars tid. Sen att jag åker med en utav mina absoluta bästa gör ju inte saken sämre. Vi åker på vår resa, på våra villkor.
 
Tema? INGA JÄVLA MÅSTEN.   
 
 

Nu har jag varit på en roadtrip.

 
Vi var på en familjeroadtrip igår runt om i länet vilket var ett mycket trevligt sommarbestyr. Vi checkade av allt från loppisar (där vi hittade en fin men inte särskilt fungerande polaroidkamera) till räksmörgås i en trädgård och heminredningsshopping på Åsby i Hallstahammar. Ett avslut på Elsa Anderssons konditori i Norberg med diverse härligheter kändes som ett alldeles ypperligt beslut som kommer att fattas betydligt fler gånger framöver.  
 

RSS 2.0