casajonna.blogg.se

 

HALLIHALLÅ. Söndag. Jobbat hela helgen. Börjar faktiskt gilla mitt jobb ca jättemycket. Mina kollegor (alltid längtat efter att få använda ordet "kollegor") är så jävla råballa att en inte kan göra annat. Börjar komma in i själva arbetet på riktigt också. Det är ju faktiskt mycket mer än att bara koka kaffe och torka bord.

 

I veckan sa jag hejdå till en person. Hon frågade om jag inte var nöjd med tillvaron som den var just nu. Var tvungen att tänka efter. Hur ser min tillvaro ut ens? Jag är 18 år. Går i skolan. Borde lägga mer energi på skolan. Har ett helgjobb på ett café. Arbetar med en riktig roman. Tampas med ordet "duktig". Drömmer. Fikar. Pratar. Har börjat engagera mig i samhällsfrågor på ett sätt som jag inte har gjort tidigare. Skrattar. Är kreativ. Är rädd. Min allra närmsta vän är min spotifylista. Ser bra filmer. Shoppar upp min lön. Har ångest. Riktig ångest. Tjaffsar med föräldrar om hemmasysslor. Planerar inför framtiden. Eller ska man säga drömmer inför framtiden? I min värld är dessa synonymer.

 

Ska vinka hejdå till livet som jag vet det om fyra månader genom att sätta på mig en ful möss och vara full på ett flak. 

 

Om några år, när jag är fattig och vilsen och ung och panikslagen, kommer jag nog att säga att jag var nöjd med min tillvaro. 

 

Men idag? Jag vet inte. Och jag har aldrig menat den meningen så mycket som jag gör nu.

 

Jag vet fan inte.