01.25

Så började plötsligt ett stillsamt regn smattra mot fönsterrutan bakom rullgardinen. Hon andades ut. Hon skulle kunna somna ikväll också. Sakta sjönk hon ihop mot den mjuka huvudkudden. Lät dropparna vara en visa och en saga på samma gång.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0