London | Dag 3
Dag tre och vi gick upp tidigt och köpte frukost på vägen. Det var off to Camden igen.
Michis skulle nämligen tatuera sig!!!
Hon släppte bomben strax innan vi skulle åka. Stället hade hon kollat upp. Dock så var detta ett svinnervigt moment för samtliga ändå. Speciellt Mickey då.
Det var Halloween så personalen var utklädd till spöken och zombies och diverse annat vilket kändes... annorlunda. En är ju van vid stiffa svenskar.
Det var bara en person som fick följa med upp till själva studion. Eftersom jag hade kamera var det jag som fick den stora äran.
Så skulle det se ut.
Sen sattes det igång. Jag fick hålla handen och försöka distrahera. När samtalsämnena tog slut och Michis höll på att dö paniktittade jag mig runt i rummet och fick syn på en Jesus-staty och utbrsiter TA DET BARA LUGNT MICHIS THE LORD IS WITH YOU.
När det var klart och adrenalinet lagt sig fortsatte shoppingen. Tänker icke nämna hur många slantar som rann iväg under denna resa... Här är vi inne på en av alla 7358956 Urban Outfitters. Man kunde rita på väggen. Vilket vi såklart gjorde.
Jag hittade en fotobok. Photos that changed the world. Ångrar än idag att jag inte köpte den.
Sen hade vi bokat bord på asball restaurang. Detta är nog för övrigt bland de bästa bilder jag tagit tror jag.
Som sagt: asball. Och svindyr.
Vi blev inskyfflade i ett übermysigt litet bås.
Stället var turkiskt och superhypat. Det var en riktig upplevelse att äta där.
Inte minst på grund av inredningen. När vi skulle besöka toaletterna upptäckte vi väggar klädda av något så att säga erotiska målningar. Sexställning på sexställning på sexställning. Ganska... speciellt.
Maten var dock svingod! Jag tog spenatcrêpes som smakade okej. De andras var däremot heaven. Introducerades även för creme brülee efteråt och herreminjävlagud vad det tillfredsställde smaklökarna.
Jag och Emma. Mätta och glada.
Sen skulle vi till Lyceum Theatre för att se Lejonkungen i musikalform. SOM vi hade längtat efter detta.
Det rådde tyvärr fotoförbud under själva föreställningen som för övrigt var bland det absolut goosebump-framkallande jag någonsin varit med om.
Så för att visa min tillgivna respekt gentemot teatern och produktionen tog jag bara en bild. En vill ju vara en god och lydsam människa :)<3 Emma bröt ihop efter tio minuter och när föreställningen var slut grät hon så mycket att damen i stolen bredvid frågade om hon inte ville ha en näsduk. Rekomenderar er VERKLIGEN att se denna musikal. Jesuschrist vad bra det var.
Kommentarer
Trackback
